Hoppa till innehåll

Nr 91 2020


Storslam för Chalmers forskare

Grattis till  professor Kirsten Kraiberg Knudsen, Chalmers, som från Knut och Alice Wallenberg-stiftelsen beviljats ett femårigt anslag på 27,7 miljoner kr för det spännande projektet  ”The Origin and Fate of Dust in our Universe”.

Andreas Heinz, Kirsten Kraiberg Knudsen och Mikael Käll får dela på 96 miljoner från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. ​​Foto: Anna-Lena Lundgren och Markus Marcetic/Sveriges unga akademi

 

Kosmiska dammkorn är mikroskopiska partiklar som påverkar i stort sett alla processer i Universum, från bildandet av planeter och stjärnor till svarta hål och hela galaxer. Utan damm hade vårt solsystem inte bildats. Men var kommer dammkornen ifrån, och hur utvecklas de? Det ska fyra forskare på Chalmers och Göteborgs universitet försöka besvara.

– Att vi kan kombinera våra spetskompetenser betyder att vi kan gå över ämnesgränserna för att tillsammans hantera en mycket grundläggande fråga inom astronomin, nämligen vad är stoftets ursprung och öde i universum, säger Kirsten Kraiberg Knudsen vid institutionen för rymd-, geo- och miljövetenskap.

Det femåriga projektet leds av Kirsten Kraiberg Knudsen. I projektet deltar även Susanne Aalto och Wouter Vlemmings på Chalmers, tillsammans med Gunnar Nyman från Göteborgs universitet.

Att det blev storslam för Chalmers i år bevisas även av de stora anslagen till Andreas Heinz & Co (”Creation of heavy elements in neutron-star mergers”) och Mikael Käll m fl (”Metasurface-Emitting Lasers: Tomorrows Light Sources for Applied Photonics”).

I Lund gläds alla över drygt 20 miljoner till satsningen ”Galactic Time Machine” lett av prof Sofia Feltzing.

På gång: Radioastronomi från månens baksida

Tack till Tomas Diez som tipsar om ett synnerligen avancerat och spektakulärt projekt: Att från månens baksida, där det råder radiotystnad från jorden, skanna av vårt universum i jakten på de första stjärnorna i vårt universum.

The National Radio Astronomy Observatory (NRAO) samarbetar med  NASA i detta försök att tränga genom eonerna tillbaka till vårt universums ( f´låt skriver oftast numera ”vårt universum”) mörka tidsålder runt 380 000 år efter Big Bang. Vid denna tid började Newton och gravitationen spöka på allvar, vätet började klumpa ihop och det kan studeras på 21 cm-linjen – radioastronomernas favoritvåglängd.

Med hjälp av rymdfarkosten DAPPER aka Dark Ages Polarimetry Pathfinder kommer det svaga bruset från vårt universums babytid att fångas upp.

DAPPER kommer att gå i en låg bana runt månen.

Bildkälla:  NRAO/AUI/NSF

Tidsaxeln? Ett antal år tar det att konstruera antenner och annan sofistikerad  teknik men målet är att DAPPER ska upp ungefär samtidigt med att NASA landsätter minst en kvinna och en man på månen en bit in på 2020-talets mittfåra.

Ännu mer ”zoom-astronomi”

Carl-Olof Börjeson berättar att nu har amerikanerna på allvar börjat zoom-mötas, som här där nästa års skådespel på himlavalvet ska diskuteras. Kanske vi ska hänga på för att se om det är något vi kan stjäla?

Linda Hall Library där zoom-mötet styrs upp ifrån – Kansas City, Missouri – är ett stort vetenskapshistoriskt bibliotek med rara saker av Tycho Brahe, Galileo Galilei, Isaac Newton m fl i samlingarna.

Inom ASTB har vi ju tack vare vår ordf Peter Linde legat i zoom-framkanten under hela coronaeländet. Vi har lärt oss mycket och en hel del tar vi med oss in i vår cyberframtid även efter coronan.

Stjärnförsöket i hamn

Projektet att försöka mäta ljusföroreningarna i Sverige, Urban Erikssons skötebarn Stjärnförsöket, har nu avrapporterats.

Det är bara att konstatera att även i avlånga Sverige har vi fått problem. Det finns en mycket användbar interaktiv karta där vi kan surfa in om och se hur svaga stjärnor vi kan se för blotta ögat på vissa platser. Det är mycket individuellt och lokalt, jo, men prognosen är tyvärr negativ.

Slutrapporten finns här:

Lämna ett svar