Hoppa till innehåll

Nr 98 2020

Berömd galaxkvintett spelar över Malmö

– Att fotografera avlägsna galaxer är inte det lättaste från Malmös ljusförorenade natthimmel. Galaxer kräver att man använder bredbandsfilter för att samla ljus från hela det visuella spektrat. Tyvärr fångar man då även ljusföroreningarna med full styrka.

Berättar Hans Hilderfors.

 Bilden nedan är dock ett exempel på vad man trots allt kan åstadkomma med i sammanhanget kort exponeringstid, drygt 3 timmar.

Bilden visar två galaxgrupper i stjärnbilden Pegasus.

* Stephan´s Quintet nere till vänster består av fyra galaxer med ett avstånd på 300 milj ljusår från oss. Dessa påverkar varandra via gravitationen. En femte medlem (den lite blåare) ligger 40 milj ljusår bort. Detta är den första kompakta galaxgrupp som blev upptäckt, vilket skedde år 1877 av Edouard Stephan.

* The Deer Lick group uppe till höger består av den stora spiralgalaxen NGC 7331 med ett avstånd på 50 milj ljusår samt flera små galaxer cirka 400 milj ljusår bort. NGC 7331 är ”slickstenen” och de andra små är ”hjortarna”.

– Det går således ”relativt enkelt” att fånga in 400 miljoner år gammalt galaxljus även från Malmö, noterar doktorn.

GLÖM INTE ATT KLICKA UPP BILDEN DIN DATOR!

Fakta om bilden (från 15.10.20): 

                        Optik: Refraktor 130 mm  f/4,5.
                        Kamera: Mono CMOS med R,G,B filter.
                        Exponering:  R,G,B  35 x 2 min vardera.
                        Bildfält: 50' x 37'.

Mer om kvintetten:

Magnetfälten förknippade med Stephan´s Quintet diskuteras i en ny rapport. Galaxerna diskuteras flitigt bland astronomer och alla är väl inte heller helt överens om att kvintetten till alla delar är en fysisk enhet, som ju också  Hans antyder.

En studie av stjärnbildning i den intergalaktiska terrängen runt galaxerna har också dykt upp.

Observationsplattformar i Lund och på Visingsö

Astronomin är en gammal vetenskap, kanske den äldsta, men också en vetenskap som i dag arbetar med den mest moderna, den mest sofistikerade optiken och tekniken.

Just därför: Så härligt att få se ASTB:aren Leif Janssons höststudie av Kungshuset i Lund, tornet som på 1700-talet/1800-talet (faktiskt ända fram till 1867)  fungerade som ett observatorium.  På torntaket placerades teleskopen.

När jag pluggade idé- och lärdomshistoria i huset var jag ofta uppe och mätte lite saker.

Foto: Leif Jansson

Jag kom att tänka på det här med torntaket i samband med att en annan ASTB:are, Leif Petersson, lärt mig att på Visingsö hade den astronomiintresserade Per Brahe d y en skola på 1600-talet, ett gymnasium rentav även för flickor, och han lät Kumlaby kyrkas kyrktorn halshuggas och där i stället upprätta en observationsplattform för astronomiska studier. Plattformen finns kvar den dag som är!

Vi borde kolla detta närmare, jag har kopplat in våra vänner astronomihistorikerna i Göteborg på ämnet, vilket verkar – faktiskt – okänt för de flesta av oss.

Kumlaby kyrka med avhugget torn. Bildkälla:Wikipedia (bilden beskuren)

Resebrev från Bennu (avs. NASA):

Stjärna slukades av svart hål

Mer fakta om notisen härom dan, men så gick det till när astronomerna observerade en stjärna slukas av ett svart hål. Messet från SU.

Tycho Brahe-obsis la grunden till kunskapsstan Malmö

Inget universitet utan ett eget observatorium, och så bra då för Malmö Universitet att universitetet kunde komma till dukat bord: För vi fanns ju här redan, TBO aka Tycho Brahe-observatoriet, ett par astronomer i TBO:s vänkrets är dessutom knutna till universitetet i dag och vår astropedagog Peter Hemborg (bilden) har viktiga funktioner i utbildningen av fysiklärare. Mycket bra!

När jag ser tillbaka och samtidigt inser att vi snart ska fira 50-årsjubileum i Oxie, slår det mig plötsligt: Malmö har förvandlats från tung industristad till en sofistikerad kunskapsstad på några årtionden.

I själva verket, så ser jag det,  var bygget av TBO grundstenen till allt det nya, spännande, och det hedrar den tidens (70-talets) politiker och kommunfolk att de var så framsynta och våghalsiga.

Lämna ett svar