Hoppa till innehåll

Nr 100 2020

Anders Spole porträtterad i ny bok

Inspirerad av Henrik Anderssons bok Wollsjö Säteri och Piraten upptäcker jag till min fasa så lite vi/jag skrivit om Anders (ibland Andreas) Spole under W-bloggens drygt tioåriga historia. Spole var vår ”förste astronom”, han skapade det första observatoriet i landet (= Lund) bara för att få se det gå upp i rök i samband med Slaget vid Lund. Hans vän Erik Dahlberg hann dock i en av sina bataljteckningar återge observatoriet.

Henrik Andersson, som idag äger säteriet i Vollsjö och som kan dess långa historia, har tagit fasta på Spoles relation till särskilt krigarkungen Karl XI. I sin självbiografi erinrar Spole:

”Hafwer skapat mig i mått, låtit mig, som af ringa föräldrar födder är, blifwa en lärd Man, som hafwer beklädt förnämblige Ämbete, gifwit mig gunst hos många höga Herrar, så utomlands som här i Wårt Kiära Fädernesland, hos Hans Kongl. Maijtt högstsalige Konung Carl den XI, den iag aldrignogsamt berömma kan, för Hans Höga nåd och gifmildhet,[…].”

Med Spole som kamrat kan krigarkungen mycket väl ha besökt slottet i dåvarande Vollsjö, vilket får mig att återge Alf Anderssons kluriga bakifrånstudie av Anders Spole t v med kikaren i handen och kungen till t h. I bakgrunden slottet med svensk flagga! (Bilden således ur Henrik Anderssons bok.)

Bildmakaren själv, Alf Andersson, är en välkänd konstnär och illustratör i Piratens värld,

Spoles karriär är en märkvärdig historia. Han kom från små omständigheter i Småland, han kom att bli som han själv skrev en ”lärd man”, gjorde i unga år en tidstypisk Grand Tour i Europa där han träffade och lärde känna rader av kända vetenskapsmän och humanister, och på svenskt hemmaplan blev han en viktig kugge i skapandet av det vetenskapliga Sverige. Professor i Lund, rektor i Uppsala, familjeband genom dottern med Anders Celsius. Flitig var han även som populärvetenskaplig författare på svenska.

Erik Dahlbergs berömda illustration av observatoriet i Lund.

För femtio år sedan hade jag anledning att i Astronomisk Tidsskrift syna hans lilla kometbok från 1681. Den lilla skriften visade hur modern Anders Spole var i sitt tänkande. Bl a hade han en för tiden klart vettiga synpunkter på kopplingen mellan kometer och solfläckar. Kometernas astrologi tog han definitivt avstånd ifrån.

Om Spoles liv och gärning kan med fördel bl a läsas i Svenskt Biografiskt Lexikon i en förnämlig genomgång av Gustav Holmberg. Om Spoles hållning till den stora samtida striden för/emot Copernicus, noterar Holmberg:

”Verksam i en tid då den vetenskapliga världen stod under förändring hade S att välja sida i tidens stora frågor: låg jorden i världsalltets centrum, hur jämka samman Bibelns utsagor med forskningens resultat? Här valde han måhända försiktigt, som en del författare menar. Han tycks helt enkelt ha hävdat en sak i tryck, en annan i föreläsningar och andra kontakter med studenter. Med tanke på den lutherska ortodoxins styrka var det en taktik som måste ha upplevts som lockande.

S hävdar i flera av sina tryckta texter att det finns filosofiska skäl för Copernicus’ lära, men att vördnad för den heliga skrift gör att man bör sluta sig till den geocentriska världsbildens riktighet. I de otryckta föreläsningsmanuskripten är dock tonen en annan. Där ansluter han sig till den heliocentriska läran och framställer den cartesianska himmelsmekaniken som den giltiga. De tryckta texternas försiktighet och dubbeltydighet är där borta.”

Spole var en taktiker i den stora striden för/emot Copernicus.

Anders Spole levde åren 1630-1699. För ett antal år sedan trodde arkeologerna att de hittat hans gravkammare i Uppsala domkyrka.

Lämna ett svar