Hoppa till innehåll

Nr 85 2021

Fin present till Peter Linde och SAS

Härom dan firade vi att ASTB:s rorsman sen många år, tillika ordföranden i SAS aka Svenska Astronomiska Sällskapet, Peter Linde passerade de 70. Grattis och välkommen i klubben, Peter!

Det sades många kloka och viktiga saker om och till Peter och presenter överlämnades.

Jubilaren Peter Linde. Foto: Privat

En av de finaste presenterna blev känd först efter festligheterna via Mikael Ingemyr (ordf Astronomisk Ungdom) och Stockholmsprofessorn Jesper Sollerman: Beskedet att en asteroid namnats Astronomiasvecia, detta för att celebrera att Svenska Astronomiska Sällskapet 2019 kunde fira 100-årsjubileum.

Upptäckten av (16367) Astronomiasvecia = 1980 FS4 skedde 1980 av asteroidupptäckaren nr 1 på våra latituder, Uppsala-astronomen Claes-Ingvar Lagerkvist från La Sillas horisont, Chile.

Källan finns här:

https://www.wgsbn-iau.org/files/Bulletins/V001/WGSBNBull_V001_007.pdf#page=5

Asteroiden, som snurrar mellan Mars och Jupiter, observeras ofta av sökprogram som Panstarrs, ZTF på Palomar Mountain och Hawaii-baserade ATLAS = Asteroid Terrestrial-impact Last Alert System.

PS.

För kort tid sedan erhöll ASTB och Tycho Brahe-observatoriet tack vare Peters seriösa ordförandeskap en annan sorts ”present”, en donation på 100 000 kr. Donatorn är t v anonym.

Det har varit en god höst för svensk amatörastronomi. Nu kör vi!?!

Nya stjärnbilder från Vintergatans svarta mitthål

Europeiska sydobservatoriets Very Large Telescope Interferometer (ESO:s VLTI) har tagit de djupaste och skarpaste bilderna hittills av området kring det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. De nya bilderna är 20 gånger skarpare än vad som var möjligt innan VLTI och har avslöjat en tidigare okänd stjärna nära det svarta hålet. Genom att följa stjärnornas rörelser har astronomerna kunnat göra en ny och mycket noggrann bestämning av det supermassiva hålets massa.

– Vi vill lära oss mer om det svarta hålet i Vintergatans centrum, Sagittarius A*. Hur stor massa har det? Roterar det? Beter sig stjärnorna i närheten som Einsteins relativitetsteori förutsäger? Det bästa sättet att svara på dessa frågor är att följa stjärnor i banor kring det supermassiva svarta hålet. Nu har vi gjort det med ännu större precision än vad som varit möjligt tidigare” säger Reinhard Genzel, chef vid Max Planckinstitutet för extraterrest fysik (MPE) i Garching, Tyskland, och mottagare av nobelpriset i fysik 2020 för sin forskning om Sagittarius A*.

Dessa bilder togs med GRAVITY-instrumentet vid ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) mellan mars och juli 2021 och visar stjärnor i omloppsbanor mycket nära Sagittarius A*, det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum. Stjärnan S29 observerades då den gjorde en närpassage av det svarta hålet på 13 miljarder kilometers avstånd, motsvarande 90 gånger avståndet mellan jorden och solen. Stjärnan S300 upptäcktes under dessa observationer.
För att erhålla de nya bilderna utnyttjade astronomerna en maskininlärningsteknik som kallas Information Field Theory. De gjorde en modell av hur källorna kring det svarta hålet borde se ut, simulerade GRAVITY:s bild av dem och jämförde simuleringen med GRAVITY:s observationer. Detta gjorde det möjligt att följa stjärnorna kring Sagittarius A* med tidigare ouppmådd precision.
Källa:ESO/GRAVITY collaboration

De senaste forskningsresultaten från det 30 år långa projektet för att följa stjärnrörelserna kring Vintergatans centrum presenteras i dag av Genzel och hans forskarlag i två artiklar i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

För att kunna hitta fler stjärnor närmare det svarta hålet har forskarlaget, känt som GRAVITY- kollaborationen, utvecklat en ny analysteknik som producerat de skarpaste bilderna hittills av Vintergatans centrum.

– VLTI ger oss en makalös vinkelupplösning vilket gör att vi kan se skarpare än någonsin. Vi är imponerade av detaljrikedomen och alla de stjärnor som avslöjas kring det svarta hålet” säger Julia Stadler vid MPE, som ledde arbetet med att ta bilder av området under sin tid på institutet. De upptäckte även en tidigare okänd stjärna, S300, i bana kring Sagittarius A* med detta kraftfulla instrument.

Med de senaste observationerna, som utfördes mellan maj och juli 2021, koncentrerade sig forskarna på området närmast det svarta hålet där stjärnorna rör sig snabbast. Här finns den tidigare rekordinnehavaren, S29, som passerade närmast hålet i maj 2021 på ett avstånd av 13 miljarder kilometer eller 90 gånger avståndet mellan jorden och solen. Hastigheten var då 8740 kilometer per sekund, högre än vad som observerats för någon annan stjärna kring det svarta hålet.

Mätningarna var möjliga tack vare det unika GRAVITY-instrumentet som forskarlaget konstruerade för ESO:s VLTI i Chile. GRAVITY kombinerar ljuset från de fyra 8,2-metersteleskopen i Very Large Telescope (VLT) med hjälp av interferometri. Tekniken är komplex, “men ger bilder som är 20 gånger skarpare än de som tas med ett enstaka VLT-teleskop” säger Frank Eisenhauer från MPE som är forskningsledare för GRAVITY.

Denna animation visar banorna för de två stjärnorna S29 och S55 när de närmar sig Sgr A*, det supermassiva svarta hålet i Vintergatans centrum.Stjärnornas rörelser visas med bilder tagna med GRAVITY-instrumentet på ESO:s Very Large Telescope Interferometer (VLTI) i mars, maj, juni och juli 2021. Utöver S29 och S55 ses också två svagare stjärnor, S62 och S300, av vilka den senare upptäcktes under dessa observationer.Källa:

ESO/GRAVITY collaboration/L. Calçada

– Genom att följa stjärnor i banor kring Sagittarius A* kan vi med mycket hög noggrannhet kartlägga gravitationsfältet kring det närmaste massiva svarta hålet för att bestämma dess massa och testa förutsägelserna av relativitetsteorin” förklarar Genzel.

De nya observationerna kombinerades med de tidigare vilket bekräftade att stjärnorna rör sig kring ett svart hål som är 4,30 miljoner gånger tyngre än solen. Mätningen är den mest exakta av det svarta hålets massa som gjorts. Forskarna kunde också förbättra kunskapen om avståndet till Sagittarius A*, som bestämdes till 27 000 ljusår.

För att erhålla de nya bilderna utnyttjade astronomerna en maskininlärningsteknik som kallas Information Field Theory. De skapade en modell av hur källorna kring det svarta hålet borde se ut, simulerade GRAVITY:s bild av dem och jämförde simuleringen med GRAVITY:s observationer. Detta gjorde det möjligt att följa stjärnorna kring Sagittarius A* med tidigare ouppmådd precision.

Utöver observationerna med GRAVITY användes också data från NACO och SINFONI, två tidigare VLT-instrument, såväl som observationer med Keckobservatoriet och Geminiobservatoriet i USA.

Ännu merr info på dagens ESO-pressmess.

Tips: Zooma in på Onsala!

Medlemmar i ASTB inbjuds att delta i morgon kväll (15.12) på Svenska Astronomiska Sällskapets zoomträff med fokus på vår stolthet Onsala rymdobservatoroium.

Vi utlovas en virtuell visning av radioobservatoriet, vilket sker i form av
 en förinspelning med levande kommentarer före och efter med möjlighet till frågor och diskussion.

Sammankomsten inleds med årets utdelning av Rosa Tengborgs ungdomsstipendium.

Plats: Zoom. Länk:
https://astronomiska.us17.list-manage.com/track/click?u=a6cd97ab37ab2c2b4a1f7f30c&id=c2813f990f&e=64dd00718d
Passcode:SAS+OSO
(Skriv alltså in ”SAS+OSO” i rutan för ”passcode”.)
Tid: 2021-12-15, kl 19:00

Ett måste för julkalender-bitare

Pettzy Ahlström tipsar:

På SVT-arkiv finns alla avsnitt av adventskalendern Stjärnhuset från 1981.I rollerna Sif Ruud & Johannes Brost. Tillsammans ger dom sig ut i astronomins värld:
https://www.svtplay.se/stjarnhuset

Unikt möte över Ölandsbron

Solen och fullmånen sedda över Ölandsbron, mot väster.

Fotot kommer från kompisen Peter Björk, som är läkare och läkare bör vi ju tro på.

Lämna ett svar