Hoppa till innehåll

Nr 86 2021

Parkersondens coronakyss en unik milstolpe

Tack till Hans Hilderfors som tipsar om en absolut nyhet: Resultaten har nu släppts för Parkersondens djupdykning in i solens corona tidigare i år.

NASA är som vanligt duktiga på att hypa sina sonders upptäckter, men den här gången är det ju på allvar. Solvindarnas ännu oöversättbara magnetiska zickzackstrukturer kallade ”switchbacks” hör dit, de emanerar uppenbarligen från solytan, där vi också möter ett begrepp som vi får fundera vidare över: ”Alfvén critical surface”, skiktet uppkallat efter Hannes Alfvén där solatmosfären och solvinden bryts och där solvinden drar på utåt så att material inte kan störta tillbaka till solen.

Det finns en annan fackterm som fascinerar mig: Streamers.

Låt mig säga så här att både W-bloggen och vår egen solforskare Dan Kiselman funderar på relevanta översättningar.

Exempel på streamers har ni för övrigt här:

Redan i kommande månad januari 2022 väntar ett nytt inträngande i solcoronan och spänningen är stor inför det faktum att när solaktivteten tilltar i takt med 11-årscykeln kommer Parker-sonden (eg Parker Solar Probe) utvidgar sig coronan, vilket ger sonden ytterligare möjligheter att studera coronan ”inifrån”.

Här är några NASA-tips för den vetgirige:

· Learn more about Parker Solar Probe

· Switchbacks Science: Explaining Parker Solar Probe’s Magnetic Puzzle

· NASA’s Parker Solar Probe Sheds New Light on the Sun

· NASA’s Parker Solar Probe and the Curious Case of the Hot Corona

Chalmers forskare synar farligt kramgoa stjärnor

Till skillnad från vår sol lever de flesta stjärnor ihop. Ibland kommer paren så nära varandra att den ena uppslukar den andra – med långtgående konsekvenser. När ett Chalmerslett team av astronomer använde teleskopet Alma för att studera 15 ovanliga stjärnor, blev de förvånade över att de alla nyligen genomgått denna fas. Upptäckten ger nya insikter om himlens mest dramatiska fenomen – och om liv, död och återfödelse bland stjärnorna.

Med hjälp av jätteteleskopet Alma i Chile studerade ett Chalmerslett forskarteam 15 ovanliga stjärnor i vår galax, Vintergatan – den närmaste på 5000 ljusårs avstånd från jorden. Teamets mätningar visar att samtliga av stjärnorna nyligen upplevt en fas i sin utveckling som länge gäckat forskare, men som tros leda till många andra astronomiska fenomen. Dessutom är stjärnorna alla dubbla. Forskningsresultaten publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy.

40-årsjubileum på gång

Telescopiums julnummer meddelar att SAAF:s 40-årsjubileum är i antågande. Bl a inviteras svenska amatörastronomer att berätta om saker och ting. Gör det!

Lämna ett svar